Grön och grann i stugan

Jag är kräsen på julgranar. Har alltid varit! Min mamma är likadan och jag och pappa har trampat runt och letat gran länge länge varje år. Jag tänkte köpa plastgran i år. Linus höll inte med, han bad om att få ha en riktig ett år till. Kör till då! Det är ju mysigt. Dessutom hittade jag ingen fin plastgran till ett rimligt pris. Som sagt - kräsen! Jag kan inte köpa en Rusta-gran, det går bara inte. Att punga ut 2-3.000 för en gran står inte heller på min lista. Men kanske fynda en efter jul, om de sänker priset på de halvdyra? :)
 
Vi begav oss till skogs igår och påbörjade letandet. För första gången har vi inte stulit en gran (ja -släkten i Gbg- man gör så här på landet), utan snällt talat om för markägaren (kompis till L) att vi tar en gran. Haha! 10 minuter efter att vi steg ut ur bilen hittade jag en perfekt!! Åh, vad fin den var. Tänk om vi hade haft högre takhöjd och ett huge livingroom. Det vore då perfekt. Och eftersom jag lever lite i mina drömmar ibland så tänkte jag inte längre - den ska jag ha! Sagt och gjort, jag pekar och Linus fixar. När vi sedan kom hem insåg jag ju att det krävdes avsågning av en betydligt större del än vad jag trodde. "Klipp av toppen lite (= 30-40 cm)" Säger jag till Linus och han gör det. Hur dum är jag då? Men det är lätt att vara efterklok, det är väl klart att man sågar bort en del nertill - inte tar bort toppen. Så, vi har en tät, stor, fin gran utan topp. Ser nästan ut som en granbuske. HAHA! Hur som haver bidrar den med julstämning i alla fall, och det är väl huvudsaken.
 
 
Tänk er en topp där uppe - visst var den då helt underbar? Den kommer inte att få vara kvar länge, det kan jag tala om. Har inte nerver till att offra den stora platsen i vårt lilla vardagsrum.
Simone

Snacka. Om. Gran! X)




NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


HEMSIDA


KOMMENTAR