Arg och ledsen

I helgen märkte vi märkligt nog att vi haft besök i vårt garage. Inom en 2 veckors-period har alltså någon, på något sätt, lyckats ta sig in, ta med sig Edvins lilla eldrivna fyrhjuling, ta sig ut, gå ca en km och saboterat den och ställt den i skogen. Detta utan att en enda jäkel har sett nåt eller ens märkt nåt.
 
Det snurrar för fullt i mitt huvud. Kunde inte sova i natt för jag funderade så in i bomben.
 
Fråga 1. HUR kan någon ha kommit in i garaget utan att bryta upp nånting?
Fråga 2. Kan någon ta sig in i vår lägenhet också?
Fråga 3. Varför i helvete tar man en liten jäkla plastfyrhjuling när det finns annat som bör vara av större intresse??? (OBS! "det andra" är nu flyttat - så inbrottstjuvar det är ingen idé ni ens tänker tanken. Kommer aldrig mer förvara något därinne)
 
Min son är helt förkrossad. Rädd. Besviken. Ledsen.
Har aldrig sett honom så. Ungar grinar när de är trötta, arga osv. Men jag har aldrig någonsin sett honom så hjärteskärande ledsen att gråten sitter kvar i halsen och han försöker svälja't. Vet inte hur många gånger han sa igår kväll att han älskar mig och hans pappa. Han undrar mycket. Varför gör nån så? Varför tog nån min fyrhjuling? Vilket vänder tankarna mot honom själv och han blir rädd. Har jag varit dum? Varför just jag?
 
Fyrhjulingen var sönder. Sönderbruten, isärskruvad och ja... saboterad! "Mamma, lyset är borta. Dom tog lyset! ...som pappa lovade att byta lampa i nu när det blir mörkt!"
 
En liten fyrhjuling.... Inte mycket i värde. Men det ska ni veta, ni som gjort detta, det var min sons ögonsten. Och i hans ögon var den mer värd än något annat materiellt i denna värld.
Tänk nu inte "vilken unge som bara tänker på sina saker". Så är det absolut inte! Han är helt förstörd av den anledningen att någon faktiskt har gjort detta - mot just honom.
 
.....Och jag var sugen på att flytta redan innan.
Den känslan försvann inte precis kan jag säga.

Hej Sara! Sitter och kollar igenom din blogg och hittar detta... Vet inte om ni fått nån klarhet i det eller nå, och hoppas inte jag "river upp" nåt... men visst bor ni på Harvens fortfarande?
Isf: jag minns när Denise bodde där. Vi gick runt en dag och provade Ingelas garage-nyckel till andra garage där på Harvens och vissa gick att öppna med Ingelas nyckel. Antar att det inte bara var Ingelas nyckel som kunde öppna flertalet garage-portar... Kanske är därför någon kunde komma in i erat garage utan att bryta upp nåt? Bara en tanke som slog mig nu. Men jag hoppas detta är löst redan! Kram på er

Svar: Tack för din tanke! :D Vi löste detta ganska snabbt. Det finns fördelar trots allt med att bo i en liten by där "alla känner alla" och många är nyfikna. Redan dagen efter var brottet löst, och som vi misstänkte var det ingen erfaren och kriminell brottsling precis ;) ...Dock blev ju faktiskt sonen av med sin ägodel som han värderade högst av allt. Och han har fortfarande kvar rädslan för tjuvar. Och det får vi leva med, tyvärr.
sarafernstrom.blogg.se




NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


HEMSIDA


KOMMENTAR