Livsviktigt

Såg på Nyhetsmorgon när det kom en kvinna och visade heimlichmanöver på barn. Jag har gått sådana kurser flera gånger, säkert 4-5 gånger de senaste 4 åren. Det är så himla viktigt att kunna! Både HLR och det här med luftvägsstopp, både på barn och vuxna. Främst vi som har småbarn måste kunna det här. Edvin har satt i halsen 2 gånger ordentligt. Det har räckt med att slå honom i ryggen tack och lov, men innan han har fått upp det hinner paniken infinna sig rejält. Ena gången fick han inte fram ett ljud, inte ens en liten hostning (= helt stopp) och var bara kring 1-årsåldern. Då var jag inte långt ifrån gråt, men visste precis hur jag skulle göra. Andra gången var han äldre och då fick han själv panik men kunde med lite hjälp hosta upp det. Felet vi föräldrar ofta gör är att få panik och blir hysteriska, då blir barnet också rädd och det försvårar det hela.
 
När nån sätter i halsen, barn eller vuxen, och kan hosta eller andas lite - Uppmana denne att fortsätta hosta ordentligt! 
 
Tryck aldrig ett litet barn på magen, som man gör med större barn och vuxna vid heimlichmanöver. Man skadar då de inre organen.
 
Som hon på nyhetsmorgon sa - hellre att man blåser ner moroten i lungan (efter att ha gjort det i första filmklippet här nedan) så barnet kan använda åtminstone den andra lungan. Vad är en operation i jämförelse med att barnet/personen dör.
 
  
  
 
 
Att tänka på är att inte vara rädd för bröstkompressioner. Hellre ett brutet revben än att personen dör. Hellre att man försöker än att inte gör nånting alls. Behåll lugnet och ha det här i åtanke. 30+2. Ha en musiktakt i huvudet vid kompressionerna om det är möjligt. Allt ska gå ganska fort. Hjärtat ska igång så fort som möjligt!
 
Det här måste ni kunna utantill, allihopa!